hedgie

ok i brist på annat, så tänkte jag lägga ut såna där "varför får inte jag" skämt. Jag undrar varför en del folk inte fattar dom? Spelar ingen roll om dom är bra eller dåliga, det jag vill få sagt är bara att jag inte förstår hur man inte kan förstå dom :)

Varför får inte min matta skina, när månens matta sken?
Varför får inte jag säga ditt, när president Saddath?
Varför får inte jag fälla träd när Agneta Fältskog?
Varför kan inte jag äta smågrus när fotbollslaget Åtvidaberg?
Varför får inte jag välja hus när Björn Valdegård?
Varför får inte jag köra sten när Tommy Körberg?
Alla skator skrattar, men Birger Jarlsgatan skrattar ej.
Varför tycker dom att jag är slö när det är Silvia Somalath.
Varför får inte jag dricka gin när Jesus Christ Superstar?
Varför får inte jag plantera träd när Monica Zetterlund?
Varför får jag inte min bil tvättad när lappen har sin renhjord?
Varför får jag inte bleka håret när Eric Cantona?
Varför får inte vår katta le när Ellos katalog?

Härmed så har jag även gjort det som måste vara världens absolut onödigaste blogginlägg :)

Lite intressant faktiskt att människan bara utvecklas åt ett håll. Djur grenar sig åt alla möjliga håll och det sker mikroevolutioner och nya raser och arter uppstår om dom är tillräckligt "dugliga" under tillräckligt lång tid. Människan har olika hårfärger, olika hudfärger å så, men vi är alla av samma art, människan. Av t.ex kattdjur finns det lejon, lodjur, kissekatter, osv, insekter finns miljontals sorter plus sorter inom sorten, fåglar finns i alla möjliga sorter och underarter, ja, djurvärlden utvecklas som sagt åt olika håll. Men människan finns bara en av, som bara utvecklas åt ett håll. Är det alltså omöjligt att det kan leva två olika människoarter på jorden samtidigt? Måste ju vara så eftersom arter hela tiden konkurrerats ut av utvecklingen som skett i den mänskliga evolutionen.

Skulle vara intressant iaf att se hur världen skulle se ut om det fanns mer än en art.

Man blir ju galen av att tänka på hur stort universum är. Bara att tänka sig hur långt ett ljusår är (ca 9,461 biljoner km), är ju ofattbart långt bara det. Närmsta stjärnan, förutom solen, ligger ca 4 ljusår bort.. ofantligt avstånd. Stjärnor som vi kan se på himlen ligger ungefär 1000tals ljusår bort. Och att det finns stjärnor å grejs som är miljaarder ljusår bort är ju.. ganska långt! 9,461 biljoner km multiplicerat med flera miljarder blir ett avstånd som är helt sinnessjukt. . Eftersom universum är så stort så vore det konstigt om det inte finns liv någon annanstans. Skulle snarare tycka att det är konstigt om det inte finns liv nån annanstans.
Lustigt också, som man inte alltid tänker på, är att man tittar tillbaka i tiden när man ser upp mot stjärnhimlen.

Är universum oändligt eller tar det slut nånstans? Och om det tar slut, vad finns där isåfall? Och om det är oändligt, hur kan det vara det? Nä usch, såna där funderingar gäckar ju en! :P Det enda man kommer fram till är att det är skrämmande hur stort det är!

Hellu, tänkte tipsa om ett gott och busenkelt laxrecept. Det funkar även om man är less smaken på lax. Är själv det, men med det här receptet så gör det inget :)

Viltlax - 4pers

Ca 600gr laxfilé (hel eller portionsbitar)
1tsk salt
2½ dl matlagningsgrädde
2msk konc. vilt och kantarellfond
2msk lingonsylt
1krm svartpeppar
1tsk timjan

-Sätt ugnen på 225°C. Salta laxen och lägg den i ugnssäker form
-Blanda grädde, fond, sylt, peppar och timjan. Häll över laxen
-Tillaga mitt i ugnen i ca 20 min

Färdigt. Åsså potatis till då.
(Jag brukar köra med 4st såna där frysta laxfilébitar, lagom och bra)
Snabbt, enkelt och gott recept :)

Oftast får man ju aldrig dö i drömmen, den slutar alltid precis innan (som tur är kanske).  Men två gånger har jag faktiskt dött i drömmen och ena gången fick jag uppleva stunden efter jag dött. Det var skrämmande att dö, men kroppsligt var det en helt otroligt fantastisk upplevelse. Hoppas ni också fått uppleva det nångång.

Den gången jag fick uppleva stunden efter jag dött drömde jag om en sån där myt, ni vet ungefär en sån när man ska säga svarte madam 13ggr i spegeln. En sån grej, men det var att om man suckar jättetungt i spegeln så skulle det hända nåt..men vad visste man inte. Jag provade iallafall att göra det. Det var mitt på ljusa dan och inte äckligt på det sättet, men när jag suckade djupt i spegeln så dyker det upp en människa/ande några meter ifrån mig som kommer framåtlutad och svävandes snabbt mot mig med en kniv i högsta hugg. Hon hugger kniven i mig flera gånger. Det gör ont och jag börjar blöda en massa. Sen ligger jag där på golvet och bara känner hur jag blir svagare och svagare..åsså dog jag. Skitskum känsla. Det var skrämmande att dö, men efteråt var det helt otroligt. Kroppsligt så var det en sån himla skön känsla som inte går att beskriva, jag var så lätt...som att jag var helt viktlös och det var som att allt runt omkring en stod stilla, man var som i ett tidsvakuum på nåt sätt.

 

Andra drömmen där jag dog stod jag och två till på ett högt tak. En av dom var synsk och sa åt mig att jag kommer att dö alldeles snart. Åsså beskrev han/hon precis hur det gick till...den sa att när det går en liten fågel där längst ute på kanten av taket så kommer du gå dit för att titta på den, åsså kommer du ramla ner och dö. Jaha tänkte jag. Då vet jag ju om det, då är det ju bara att undvika att gå dit. Men det blev så iallafall, så då föll jag av taket och -splash- blev en blodpöl å dog. Där fick jag bara dö och inte vara med om den sköna känslan efteråt.

 

Otäckt att dö i drömmar, men jag hoppas ni också får uppleva det som jag upplevde i första drömmen. Det var ett så otroligt härligt tillstånd, att vara viktlös i ett sorts tidsvakuum :)